22
Juni

VI SES PÅ VECKOREVYN!

Skrivet av fransson den 22/6/12 - 14:50

1206L-3990

Hoppsan, jag ser att det fortfarande är en hel del folk som kikar in här om dagarna! Sååå.. för er som på något magiskt sätt missat mitt byte av bloggportal från mychowroom till veckorevyn, så kan ni klicka antingen på bilden eller här nedan för att komma till min nya blogg. Vi ses på veckorevyn va? 

www.blogg.veckorevyn.com/fransson

 
 

Publicerad i FRÅGOR & SVAR, KONTAKT, LIFE, MODE, VIDEO, behind the scenes, foto, fransson, inspiration, redigering, resultat, texter, vardag | Inga kommentarer

05
Juni

LIKE GLITTER’S RAININ’ ON ME

Skrivet av fransson den 05/6/12 - 23:47

1205311-2457big

HEJ HEJ HALLÅ! Har ni saknat mig!? 
Nähä.. tänkte väl nästan det.. Jag har haft en liten deppmode-svacka och varken haft lust elelr inspiration alls till att blogga. Iblöand måste man helt enkelt prioritera bort saker. (Som att dela med sig av hela sitt privatliv när man mår som sämst ungefär..) Har mer varit dra-täcket-över-huvudet-och-inte-vakna-igen-humör än idag-ska.jag-leverera-grymma-blogginlägg-humör… men det går upp&ner. Ikväll mår jag så himmelskt bra och jag är så himla glad. Omger mig av härliga människor som gör mig helt crazy banans och får mig att må därefter! Gissa om det känns härligt! 
Vid tolvslaget inleds en vecka som lär bli så otroligt hektisk men fyfartyg vad roligt! Börjar med att sätta mig på ett tåg uppåt i landet imorgonbitti och sen ska jag njuta av två dagar fullspäckade med härliga människor musik, Stockholm, Gröna Lund, TV-inspelning och det här sabla lyckoruset som jag hoppas hålelr i sig! Sen väntar student, festivaler och ännu mer fantastiska vänner runt hörnet. JAG GILLAR DET!! 

Vad säger ni? Kikar ni fortfarande in här då & då?
Vill ni ha en uppdaterad blogg igen eller ni bryr er inte så mycket? 

 

Publicerad i vardag | 6 kommentarer

30
Maj

TILLBAKABLICKAR

Skrivet av fransson den 30/5/12 - 9:08

1205,big-6867
1205,big-6886
1205,big-1-3
1205,big-1
1205,big

div bilder ifrån RixFm festivalturné 2011

 

Publicerad i vardag | Inga kommentarer

28
Maj

SWAG ON YOU

Skrivet av fransson den 28/5/12 - 22:15

 

1205-2768
1205-2765

1205-2772
1205-2775
1205-2788
1205-2802
1205-2804
1205-2810
1205-2812
178968_10150811469746339_659646338_9865562_1931102125_n

lite bidloer ifrån söndagen, more to come!

Publicerad i vardag | 1 kommentar

27
Maj

PUMP IT UP

Skrivet av fransson den 27/5/12 - 8:34

20120527-085946.jpg

20120527-085857.jpg

My morning so far! Upp, packa ihop, checka ut och iväg till L’Oreals hårakademi för färg, klipp och styling strax efter sex imorse. Rött hår, lila hår, ljust hår, mörkt hår, det mesta har hänt hittills bland oss som är här. Såg förresten att inläggen ifrån igår ligger under misslyckad publicering så slänger upp de sen också! Hade iallafall en trevlig middag på TGI Friday’s med redaktionen och tjejerna :) sen ska jag inte vara sämre än resten av Sverige och gratulera världens finaste Loreen till vinsten inatt! :D

Publicerad i vardag | Inga kommentarer

25
Maj

WILL BE RISING FROM THE GROUND

Skrivet av fransson den 25/5/12 - 23:59

vbediksbcyjedghsx.jpgfranssonedited.jph

Ikväll har jag packpanik, sörjer en lite för välbakad kladdkaka, lyssnar på musik som fyller hjärnan med gamla minnen och dansar runt med nymålade naglar samtidigt som jag grämer mig över alla sjuka ideal som råder. Jag har själv ingen självkänsla på topp, men börjar sakta men säkert (wtf?) inse att det är trots allt i den här kroppen man ska leva tills man dör. Om man sen väljer att acceptera det eller itne är vårt eget beslut. Därifrån har jag inte kommit längre.. tycker i hemlighet att kinderna fortfarande är för runda, ögonen för små, näsan för rak och stor, längden för kort och vågen visar för mycket. Jag tycker det är lite orättvist att folk som Miranda Kerr & Angelica Blick fick alla bra gener av de övre makterna bara. Uansett, så lät det här bättre i mitt huvud. Men det är väl så det är. De flesta sakerna som rör sig i mitt huvud låter totalt jättekonstiga och out of the blue när de printas ner till ors. Så’tt ni vet liksom. Nu ska jag försöka kämpa med att hålal mig vaken tills jag drar mig mot tåget om sådär fem timmar. Någon som gör mig sällskap? Hasta la vista babes!

Publicerad i vardag | Inga kommentarer

25
Maj

GLORIOUS

Skrivet av fransson den 25/5/12 - 14:15

Tumblr_lhsao2hgvh1qdvyb1o1_500_large
Tumblr_lt0a1x1vsn1qzq6tlo1_500_large

Publicerad i inspiration | Inga kommentarer

25
Maj

HUG THAT SEXY BEAST

Skrivet av fransson den 25/5/12 - 0:16

Du vet den där känslan när man bokstavligen talat pluggat arslet av sig inför ett prov eller en redovisning och när dagen är inne, du står där som ett fån och känner att man suger semla. På riktigt. Redan när man lämnar in pappret eller går tillbaka till sin plats känner man att ”fan, det här går inte bra, jag kunde gjort det så mycket bättre!” Eller  så fort hjärnan släpps lös ifrån sina hårda tyglar under provtiden kommer alla svaren som på en flygande matta och alla ideér & tankar som man kunde ha briljerat sig till ett MVG med. (förresten, så ger hela den här betygsbytesgrejen med A till F mig sån otrolig åldersnoja! ”på min tid, när vi hade g, vg, mvg…” PÅ MIN TID. Seriöst? Hur gammal är jag egentligen!?)

Du vet den där känslan när man står framför spegeln på kvällen. Du har den perfekta outfiten i huvudet och håret blir precis som du vill. Dagen efter vaknar du, tar på dig de orörda kläderna och ska slänga ihop samma snyggt slarviga hårkreation som under gårdagskvällen. Fungerar det? Knappast. Enormt sällan. Istället möts du av ett smärre lik i spegeln. Trötta ögon, ett fågelbo på huvudet och en likblek zombies kropp iklädd tant Agdas gamla tält. Man ber en stilla bön till gud man aldrig trott på och helvetet brakar loss mentalt. Redan vid det ögonblicket är dagen förstörd. 
 
Men visst finns det dagar. Dagar då även du möter en spegelbild, ler och tänker att idag har jag tamigtusan lyckats. Erkänn.. var inte så tjejiga, stolta & blygsamma nu. Erkänn att det någongång hänt. En morgon, en eftermiddag eller innan en utekväll? Sådär Drop Dead Gorgeous går man rakryggad nerför gatorna för att möta omvärldens blickar. Blickar som blickar. I samma veva upptäcker man att det verkar inte finnas en enda spegel i världen som visar den spegelbild som du sa hej till hemma. Vad hände? Vart tog den rakryggade glada människan vägen? Vart tar vi egentligen vägen när samhälelt granskar oss? Hur långt in i oss själva kryper vi egentligen för att gömam oss ifrån verkligheten? 
 
Vi har alla haft dessa dagar. Och vi har förmodligen alla känt känslan någongång. Vissa sällan, vissa oftare, andra alltid. Känslan av att aldrig räcka till. Av att svika sig själv, försöka tycka om sig själv men när omgivningen tar ner en på jorden suddas allt själförtroende bort som i en biltvätt på statiol och man sänker blicken och ökar stegen. Pressen om att prestera, ligga på topp & hela tiden göra sitt bästa, och viktigt.. lite till. Sedan när räcker itne ”vårt bästa?” Sedan vi insåg att vi alla är olika och bra på olika saker? Var det i samma veva som vi började att jämföra oss? Det lustiga är att vi ska alltid jämföra oss med de bästa inom varje område. Summakardemumma vill vi vara bäst och grymmast på ALLT. Hur korkat och orealistiskt låter inte det egentligen? (okej, svinhärligt om man får drömma fritt förvisso…) 
 
Jag har själv en enorm prestationsångest och har otroligt svårt att ta till mig av andras ord sålänge jag inte är nöjd själv. Vilket närpå är.. aldrig. Skola, fotografering, sociala sammanhang, spegelbilden, vadd et än gäller har jag ribban så ruskigt högt så att nästan tror den är helt förlorad ur sikt. Tråkigt nog har jag itne lyckats få den där brandgula fula ribban att försvinna helt än. Den ligger och lurpassar is ynfältet för att ständigt påminan mig om den gamla hiten I Believe I Can Fly. ”If you can see it, you can touch it. If you can dream it, you can do it” Surebacon. MAn ska tro på det omöjliga ibland. Aldrig säga Aldrig och allt det där. Men kompisar, ibland måste man vara realistiska och acceptera nuet. Sträva inte efter något som du inte behöver. Något som du egentligen inte vill ha. Något som du uppenbarligen inte lär må bättre av när det väl kommer till skott. Dra mig baklänges om jag skulle bli lycklig av en ny näsa! Tvivlar starkt på det. Min självkänsla som sitter i huvudet skulel garanterat hitta något annat att klaga på. Och skulle jag sätta MVG på det där religionsprovet så skulel min ribba höjas ännu en gång utan att jag ens hinner snudda vid den. 
 
Det här blev mest en himla massa babbel. Jag är bra på att babbla på om absolut ingenting förresten, visste ni det? SNart tänker jag sätta den sista punkten här. Innan min talangtar över och jag delar med mig av för mycket rent babbel. Adios amigos! Glöm förresten inte att krama den där vrålsnygga besten i spegeln innan ni går hemifrån nästa gång! 

franssonredlight3II.jpg

 

Publicerad i inspiration, texter, vardag | 1 kommentar

stats